Filmproduktionsprogrammet

Om programmet

Programmet kombinerar praktiskt och skapande arbete med teori och teknikförståelse. I detta program ligger profilen mot produktionsmoment för filmskapande och de teorier och arbetssätt som är viktiga inom det kunskapsområdet. Dessa kurser finns övervägande inom den första halvan av programmet. Många av kurserna läses dock gemensamt med övriga program inom huvudområdet Medieproduktion, så kallade programgemensamma kurser. Samläsning och samarbete med andra programstudenter leder till en fördjupad förståelse för olika kunskapsområden och yrkesroller, liksom för vikten av nätverkande för att skapa flera vägar till en aktiv framtid inom mediebranschen.

Inom de programgemensamma kurserna under utbildningens första läsår ges en grundläggande introduktion till medieproduktion som kunskapsområde och arbetsfält. Dessa kunskaper prövas genom tillämpning i produktionsövningar och analyserande och reflekterande skrivuppgifter. Ett vetenskapligt arbete inom huvudområdet genomförs.

Under det första årets programspecifika kurser (som enbart ges för detta program) utforskas grundläggande verktyg, rutiner och principer för filmproduktioners kollektiva arbetsprocess genom teambaserade gestaltningsövningar. Förståelse för hur filmproduktioners kvaliteter påverkas av val som rör iscensättning, regi, ljud, foto, filmklippning, visuella effekter och färgbearbetning utvecklas. Detta sker genom ett undersökande förhållningssätt i produktion och efterbearbetning av en manusbaserad kortfilm, samt i filmhistoriska teorimoment.

Under andra årets programgemensamma kurser undersöks relationen mellan samhälle och medier samt entreprenörskap och projekthantering inom medieproduktion. I dessa kurser studeras också projektutveckling och finansieringsformer för medieproduktion. Dessa kunskaper tillämpas i projektbaserade kurser som inkluderar externa beställare och medproducenter. Här ska beställares behov gällande format, genre och målgrupp vägas mot etiska och praktiska hänsyn. I dessa kurser utvecklas även en förståelse för olika audiovisuella plattformar, produktionsförutsättningar och uttrycksformer inom medieproduktion och dess aktuella strukturer och aktörer. Därutöver problematiseras mediers demokratiska funktion i samhället, inklusive en fördjupning i de juridiska och etiska ramverk som reglerar mediers verksamhet i Sverige. Utifrån dimensionerna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet introduceras hållbar medieproduktion.

Under det andra läsåret fördjupas praktisk förståelse för filmklippningens centrala roll i filmberättandet. Dokumentärfilmens historia, uttrycksformer och arbetsprocesser undersöks i samband med produktion av en kort dokumentärfilm. Hur utvecklingen inom generativ AI och virtuell produktion påverkar arbetssätt, hållbarhetsmål och produktionsprocesser inom filmproduktion utforskas. För den som vill genomföra utbytesstudier vid ett annat lärosäte, förslagsvis internationellt, rekommenderas termin fyra för detta.

Det tredje läsåret samläses helt med studenter från övriga utbildningsprogram inom Medieproduktion, eftersom samtliga kurser omfattar generiska kunskaper inom huvudområdet där samarbete mellan studenter från olika program är gynnsamt för det egna lärandet och de gemensamma resultaten. På så vis utvecklas den personliga gestaltningsförmågan genom utforskande av traditionella och alternativa konventioner inom audiovisuellt berättande. Här tillämpas förvärvade kunskaper genom ett examensarbete och ett gestaltande arbete som ska initieras, planeras och genomföras självständigt. Inför dessa arbeten läses teori- och metodkurser som ligger till grund för vetenskapliga och konstnärliga vägval. Under sista terminen sammanfattas helhetsförståelsen för hållbar medieproduktion genom att studenten tar ansvar för ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet i genomförande av projekt, samt värderar hur dessa hållbarhetsdimensioner beaktas i branschkontext vid verksamhetsförlagd utbildning. Denna verksamhetsförlagda utbildning avslutar utbildningsprogrammet.

Behörighet: Grundläggande behörighet

Beskrivning från Susa-navet (Skolverket). Kontrollera alltid aktuella krav hos lärosätet. Programmets sida hos Högskolan Dalarna

Vanliga frågor

Vad krävdes för att komma in på Filmproduktionsprogrammet vid Högskolan Dalarna HT 2026?

Den lägsta antagna poängen i urval 2 var 14,42 i betygsgruppen BI, 14,08 i BII.

Hur många sökte Filmproduktionsprogrammet HT 2026?

243 personer sökte, och 70 hade programmet som förstahandsval. 40 antogs i urval 2.

Har antagningspoängen gått upp eller ner?

BI-gränsen ändrades med +1,44 jämfört med samma termin året innan. Hösttermin och vårtermin jämförs var för sig, eftersom söktrycket brukar skilja sig åt.

Vad betyder * och – i tabellerna?

En stjärna betyder att alla behöriga i urvalsgruppen antogs. Ett streck betyder att ingen antogs i gruppen. En tom ruta betyder att gruppen inte fanns den terminen.