Underrättelseanalys: Grundkurs

Lunds universitet · Statsvetenskap

Vad krävdes för att komma in?

HT 2026 krävdes minst 21,61 i BI, 21,20 i BII, 1,50 på högskoleprovet, 4,00 i BF i urval 2.

HT 2026 urval 2

BI
21,61
+0,01
BII
21,20
+0,24
HP
1,50
+0,20

BI och BII är gymnasiebetyg utan och med komplettering (högst 22,50). HP är högskoleprovet (högst 2,00). Ändringen jämför med samma termin året innan. Ordlista

Konkurrensen om platserna

HT 2026

Sökande
1 178
I första hand
575
Antagna
80
Reserver
508

14,7 sökande per antagen. Många söker flera kurser samtidigt, så alla tar inte en plats.

Antagningspoäng och söktryck över tid

Betygsgränser

BI och BII, hösttermin
  • BI
  • BII
20,521,021,522,02020202220242026BIBII

Högskoleprovet

HP, hösttermin
1,301,351,401,451,502020202220242026

Sökande

Sökande, hösttermin
05001 0001 5002020202220242026
Visa siffrorna som tabell
TerminBIBIIHPSökandeI första handAntagna
HT 202621,6121,201,501 17857580
HT 202521,6020,961,301 07356590
HT 202421,6720,941,451 11462785
HT 202321,6120,801,3593252590
HT 202221,0020,501,3581144790
HT 202121,4020,751,351 09148775
HT 202021,3720,981,451 02647775

Om kursen

Är du intresserad av att lära dig mer om inhämtning av information som bland annat kan förhindra terrorhandlingar, grov organiserad brottslighet och främmande makts underrättelseverksamhet? Underrättelseanalys skulle då kunna vara ämnet för dig!

Delkurs 1. Staten och underrättelseväsendet (7,5 hp)

Med utgångspunkt i Max Webers definition av staten ”som den enda mänskliga sammanslutning som gör anspråk på ett monopol på den legitima våldsanvändningen [inom] ett visst geografiskt avgränsat område”, behandlar denna kurs underrättelseväsendets roll som ett medel för staten att upprätthålla detta våldsmonopol - hur detta instrument har används historiskt i stormakter och småstater, i totalitära stater och i demokratier, och hur demokratiska stater har verkat för att reglera sådan verksamhet.

Delkurs 2. Polisiär underrättelseverksamhet, kontraterrorism och kontraspionage (7,5 hp)

Denna kurs behandlar hur stater använder sig av olika typer av underrättelseverksamhet i sitt bekämpande av kriminalitet, terrorism och främmande makts olagliga inhämtning av underrättelseinformation, och hur detta arbete organiseras i Sverige och i andra länder. Med utgångspunkt i kriminologisk och förvaltningsorienterad forskning studeras ett antal problemkomplex kopplade till sådan verksamhet såväl i samtid som i historiskt perspektiv.

Delkurs 3. Utrikesorienterad underrättelseverksamhet (7,5 hp)

Inhämtning av strategiskt viktig information via olika typer av metoder - signalspaning, (så kallad humint human intelligence), öppna källor (så kallad osint, open source intelligence) med mera - är en central uppgift för statens underrättelseväsende. Denna kurs syftar till att behandla frågan om underrättelseinhämtning ur ett historiskt perspektiv men också med fokus på inhämtningens organisation, frågor rörande tolkning och förmedling av underrättelseinformation och fall där antingen inhämtningsarbetet eller arbetet med att tolka underrättelseinformation har brustit (så kallad intelligence failure).

Delkurs 4. Underrättelseverksamhet och krigföring (7,5 hp)

Med utgångspunkt i de två skilda synsätt som föreligger bland underrättelseanalytiker avseende hemliga och subversiva operationer, (covert action), det vill säga huruvida det skall ses som en del av underrättelseverksamhet eller snarare som en del av staters krigföring, behandlar denna kurs hur stater försöker främja sina intressen bland annat genom påverkanskampanjer, desinformation, våldshandlingar med mera. I kursen behandlas frågorna hur denna del av underrättelseverksamheten förhåller sig till mer generella aspekter kring krigföring, vilka har identifierats hos bland annat Machiavelli, Clausewitz och Sun Tzu, hur den organiseras liksom metodologiska problem kopplade till tolkning och analys av sådan verksamhet.

Efter studierna

Kunskaper i underrättelseanalys är en efterfrågad kompetens inom bland annat departement och myndigheter såsom Försvarsdepartementet, Justitiedepartementet, Utrikesdepartementet, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Försvarsmakten, Migrationsverket och Tullverket.

Behörighet: Grundläggande behörighet + Engelska 6, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2. Eller: Engelska nivå 2, Samhällskunskap nivå 1b eller nivå 1a2

Beskrivning från Susa-navet (Skolverket). Kontrollera alltid aktuella krav hos lärosätet. Kursens sida hos Lunds universitet

Alla urvalsgrupper HT 2026

GruppBetydelseGränsAntagnaReserver
BIGymnasiebetyg utan komplettering21,6116413
BIIGymnasiebetyg med komplettering21,203128
HPHögskoleprovet1,5019181
BFBetyg från folkhögskola4,00116
ÖSÖvriga sökande–01
EGEKOSärskild urvalsgrupp–00
EGIBUSärskild urvalsgrupp*20
EGSYSSärskild urvalsgrupp*10
HGENGSärskild urvalsgrupp–00
HGEUHSärskild urvalsgrupp*10
HPGRSärskild urvalsgrupp165,018465
NGNATSärskild urvalsgrupp*10
SGBVPSärskild urvalsgrupp–00
SGKRISärskild urvalsgrupp*130
SGPOLSärskild urvalsgrupp*20
SGSANSärskild urvalsgrupp–00
SGSCOSärskild urvalsgrupp*10
SGSKOSärskild urvalsgrupp–00
SGSPPSärskild urvalsgrupp*20

* betyder att alla behöriga i gruppen antogs och – att ingen antogs. Vid sen anmälan (SA) beror värdet på när anmälan kom in. Övriga koder kan variera mellan terminer och lärosäten, så fråga lärosätet vad de betyder.

Fler kurser i statsvetenskap vid Lunds universitet

Vilka söker och kommer in?

HT 2026
Kön och ålderSökandeAndelAntagnaAndel
Kvinnor62153 %3341 %
Män55747 %4759 %
24 år eller yngre39033 %4860 %
25–34 år40735 %1418 %
35 år eller äldre38132 %1823 %

Vanliga frågor

Vad krävs för att komma in på Underrättelseanalys: Grundkurs vid Lunds universitet?

HT 2026 krävdes minst 21,61 i BI, 21,20 i BII, 1,50 på högskoleprovet, 4,00 i BF i urval 2.

Hur många sökte Underrättelseanalys: Grundkurs HT 2026?

1 178 personer sökte, och 575 hade kursen som förstahandsval. 80 antogs i urval 2.

Källa: UHR:s antagningsstatistik. Siffrorna visas som UHR redovisar dem. Metod