T 6:2 - Rättens historia, teori och metod

Om kursen

Kursen består av två delmoment, rättshistoria och allmän rättslära som läses integrerat genom att undervisningen i de olika delarna varvas med varandra. Kursen visar på kopplingen mellan rättshistoria, rättsfilosofi och juristens roll i dagens samhälle. De olika delmomenten problematiserar begrepp som legitimitet, rättvisa, normalitet och likabehandling i en historisk, teoretisk och praktisk kontext. Kursen avslutas med ett självständigt arbete där studenten, utifrån sitt ämnesval, får möjlighet att dels applicera de rättshistoriska och rättsfilosofiska kunskaper som kursen inneburit på en samtida rättslig frågeställning, dels får möjlighet att applicera metodologiska förhållningssätt som krävs för att skriva en rättsvetenskaplig uppsats. Uppsatserna seminariebehandlas i slutet av kursen vid seminarier där studenten både får möjlighet att träna muntlig framställning och träna sin förmåga till opposition.

I rättshistoriedelen analyseras olika teorier om vad som kännetecknar och formar den svenska och europeiska rättstraditionen. Detta görs genom en seminarieserie där frågor om rättens ursprung och legitimitet samt olika centrala rättsliga aktörer diskuteras i olika tidsepoker. Jämförelser görs mellan några rättstraditioners syn på olika rättskällors ställning och på förhållandet mellan stat och individ. Detta exemplifieras genom bland annat intersektionella perspektiv där frågor om mångfald, såsom klass, kön, etnicitet och sexuell läggning och sambanden däremellan problematiseras.

I allmän rättsläradelen analyseras olika teorier om vad som kännetecknar rätten som normsystem, samt teorier om den juridiska argumentationen. Detta görs genom en seminarieserie där olika rättsfilosofiska teorier om relationen mellan stat och individ diskuteras. Genom att identifiera huvudteman i olika rättsåskådningar och analysera hur de formar tänkandet kring juridiska principfrågor och begrepp problematiseras rättsordningens förhållningssätt till begrepp som exempelvis rättvisa, rättssäkerhet, likabehandling och gällande rätt. Seminarieserien i allmän rättsläradelen behandlar teman som exempelvis naturrätt kontra positivism, dekonstruktion och genusteori, samt tolkning och juridisk argumentation.

Behörighet: Godkänd på de kurser som ges på juristprogrammets första termin samt tre av terminskurserna T 2 - Civilrätt, 30 hp, T - 3 Civilrätt, 30 hp, T 4 - Förvaltningsrätt, skatterätt och miljörätt, 30 hp, eller Straff- och processrätt, 30 hp, eller motsvarande. Därutöver krävs att man med godkänt resultat fullgjort de obligatoriska delarna på den kurs som eventuellt saknas.

Beskrivning från Susa-navet (Skolverket). Kontrollera alltid aktuella krav hos lärosätet. Kursens sida hos Umeå universitet

Vanliga frågor

Vad krävs för att komma in på T 6:2 - Rättens historia, teori och metod vid Umeå universitet?

UHR redovisar ingen poänggräns i de vanliga urvalsgrupperna för VT 2026.

Hur många sökte T 6:2 - Rättens historia, teori och metod VT 2026?

103 personer sökte, och 0 hade kursen som förstahandsval. 101 antogs i urval 2.