Nationalekonomi A100
Umeå universitet, Umeå · Nationalekonomi
- 30 hp
- Campus
- Helfart
- Dagtid
Vad krävdes för att komma in?
UHR redovisar ingen poänggräns i de vanliga urvalsgrupperna för VT 2026.
BI och BII är gymnasiebetyg utan och med komplettering (högst 22,50). HP är högskoleprovet (högst 2,00). Ändringen jämför med samma termin året innan. Ordlista
VT 2027: 132 sökande hittills, varav 129 i första hand. Urvalsresultaten är inte klara ännu.
Konkurrensen om platserna
VT 2026
1,1 sökande per antagen. Många söker flera kurser samtidigt, så alla tar inte en plats.
Kursstarter VT 2026
Kursen startar 4 gånger den här terminen. Siffrorna ovan gäller starten med flest sökande.
| Anmälningskod | Startperiod | Sökande | Antagna |
|---|---|---|---|
| UMU-23030 | 2026P1 | 48 | 46 |
| UMU-23037 | 2026P1 | 45 | 45 |
| UMU-23130 | 2026P1 | 137 | 130 |
| UMU-23161 | 2026P1 | 41 | 17 |
Antagningspoäng och söktryck över tid
Sökande
Visa siffrorna som tabell
| Termin | BI | BII | HP | Sökande | I första hand | Antagna |
|---|---|---|---|---|---|---|
| VT 2027 | 132 | 129 | ||||
| VT 2026 | 137 | 135 | 130 | |||
| VT 2025 | 131 | 124 | 124 | |||
| HT 2024 | 130 | 123 | 124 | |||
| VT 2024 | 78 | 71 | 69 | |||
| HT 2023 | 116 | 111 | 109 | |||
| VT 2023 | * | – | * | 69 | 43 | 8 |
| HT 2022 | 118 | 112 | 101 | |||
| VT 2022 | – | – | * | 140 | 95 | 95 |
| HT 2021 | * | * | * | 185 | 129 | 141 |
| VT 2021 | * | – | * | 165 | 105 | 113 |
| HT 2020 | * | * | * | 233 | 152 | 158 |
| VT 2020 | * | * | * | 145 | 106 | 110 |
| HT 2019 | * | * | * | 187 | 126 | 127 |
| VT 2019 | * | * | * | 156 | 104 | 104 |
| HT 2018 | * | * | * | 180 | 115 | 117 |
| VT 2018 | * | – | * | 150 | 102 | 99 |
| HT 2017 | * | * | * | 200 | 108 | 112 |
| VT 2017 | * | * | * | 158 | 104 | 104 |
| HT 2016 | * | * | – | 172 | 93 | 98 |
| VT 2016 | * | * | * | 172 | 99 | 113 |
| HT 2015 | * | – | * | 179 | 102 | 105 |
| VT 2015 | * | * | * | 166 | 99 | 107 |
| HT 2014 | * | * | * | 175 | 107 | 114 |
| VT 2014 | * | – | * | 153 | 96 | 102 |
| HT 2013 | * | * | * | 212 | 101 | 136 |
| VT 2013 | * | * | * | 159 | 106 | 118 |
Om kursen
Modul 1: Mikroekonomisk teori (Microeconomics) (7,5 hp/7.5 ECTS)
Modulen inleds med en metodorientering, där olika ekonomiska analysverktyg och begrepp presenteras. Modulen fortsätter med en beskrivning av hur marknadspriser bildas genom interaktionen mellan utbud och efterfrågan. Fokus under modulen ligger i huvudsak på två aktörer; individen och företaget.
Vi modellerar hur den enskilda individen bestämmer hur mycket av olika varor och tjänster hen skall köpa samt hur mycket som hen ska jobba. Dessa frågor analyserar inom ramen för s.k. neoklassisk teori. Utöver detta diskuteras även resultat från beteendeekonomi och vilka konsekvenser dessa har för hur vi förstår hushållens val.
Vi modellerar också företagets resursfördelningsproblem, som innefattar beslut om hur mycket som ska tillverkas, samt hur produktionen ska ske.
Avslutningsvis behandlas allmän jämviktsanalys, det vill säga frågeställningar som avser hela ekonomin snarare än en enskild marknad. Begreppet ekonomisk effektivitet preciseras samt hur marknadsprisbildningen under vissa förutsättningar leder till en, i denna mening, effektiv resursanvändning i ekonomin.
Modul 2: Marknadsmisslyckanden och resursfördelningsproblem (Market failures and resource allocation problems). (7,5 hp/7.5 ECTS)
Under modulen granskas de antaganden som ligger till grund för samhällsekonomisk effektivitet som åstadkoms i marknadsjämvikten under fullständig konkurrens. Företagens vinstmaximeringsproblem samt välfärdseffekter studeras för alternativa marknadsformer som monopol, oligopol och monopolistisk konkurrens. Välfärdsekonomi och statens roll i ekonomin är ett centralt tema under modulen. Hur bör staten agera när det uppstår marknadsmisslyckanden? Kan staten påverka och öka individernas totala välfärd, och i sådant fall hur? Statens påverkan på resursallokeringen genom skatter och subventioner introduceras också under modulen.
Modulen omfattar även grundläggande miljöekonomi där effekterna av olika typer av miljöskatter och handel med utsläppsrättigheter analyseras. Målet är att beskriva hur samhället kan verka för en hållbar användning av resurser under marknadsekonomiska förutsättningar.
Under modulen analyseras även kollektiva nyttigheter och samhällsekonomisk kalkyl där ekonomiska principer för offentliga beslut behandlas.
Modul 3: Makroekonomisk analys på kort sikt (Macroeconomic analysis in the short run) (7,5 hp/7.5 ECTS)
Det övergripande syftet med modulen är att introducera studenten till makroekonomisk teori samt till att ge en god förståelse för hur samhällsekonomin fungerar på kort sikt. Kursens mål är att ge studenten verktyg för att analysera förändringar i materiell välfärd över tid samt mellan länder.
För att möjliggöra en analys av ekonomin inleds modulen med en introduktion av centrala makroekonomiska begrepp såsom bruttonationalprodukt (BNP), betalningsbalans, ekonomisk tillväxt, arbetslöshet, inflation och växelkurs. BNP tas till utgångspunkt för en beskrivning av den ekonomiska strukturen. Här behandlas bl.a. de faktorer som påverkar nationalproduktens storlek på kort sikt, samt effekten av fluktuationer i BNP på arbetslöshetsnivån. Betalningsbalansen tas till utgångspunkt för länders handel med varandra. Kursen ger även en kort introduktion till teoretiska orsaker till observerade handelsmönster.
Modulen behandlar även ekonomisk stabiliseringspolitik i termer av finans- och penningpolitik. Under denna del av modulen introduceras de olika redskap som staten och centralbanken har tillgängliga för att bedriva stabiliseringspolitik. Kursen mål är att ge studenten en god kunskap om de grundläggande makroekonomiska modellerna, men även att ge kunskap om hur utvidgningar av dessa modeller påverkar analysen av ekonomin och begränsar möjligheterna för stabiliseringspolitiken.
Modul 4: Makroekonomisk analys i ett längre tidsperspektiv (Macroeconomic analysis in the long run) (7,5 hp/7.5 ECTS)
Modul 4 tar vid där modul 3 slutar, och fokus förskjuts till en analys av ekonomin på medellång till lång sikt. Modulen inleder med att introducera arbetsmarknadens funktionssätt samt hur prisförändringar påverkar möjligheterna till stabiliseringspolitik. Här belyses hur efterfrågan och utbud påverkar inflationsnivån. Efter detta introduceras en modell som förklarar hur ekonomisk tillväxt uppstår. Här diskuteras hur sparande och teknologi bestämmer jämvikt i ekonomin på lång sikt samt varför vissa länder är fattiga och andra är rika. Modulen behandlar även olika former av ekonomiska kriser samt hur det ekonomisk politiska ramverket bör utformas. Olika typer av ekonomiska kriser diskuteras. Liksom under modul 3 tar modul 4 upp både grundmodeller för analys av ekonomin (under modul 4 syftar dessa till analyser på medellång och lång sikt) samt relevanta utvidgningar av dessa.
Behörighet: Grundläggande behörighet + Engelska 6, Matematik 3b eller 3c eller Matematik C, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2. Eller: Engelska nivå 2, Matematik fortsättning nivå 1b eller 1c, Samhällskunskap nivå 1b eller 1a2
Beskrivning från Susa-navet (Skolverket). Kontrollera alltid aktuella krav hos lärosätet. Kursens sida hos Umeå universitet
Alla urvalsgrupper VT 2026
| Grupp | Betydelse | Gräns | Antagna | Reserver |
|---|---|---|---|---|
| PG | Särskild urvalsgrupp | * | 130 | 0 |
* betyder att alla behöriga i gruppen antogs och – att ingen antogs. Vid sen anmälan (SA) beror värdet på när anmälan kom in. Övriga koder kan variera mellan terminer och lärosäten, så fråga lärosätet vad de betyder.
Fler kurser i nationalekonomi vid Umeå universitet
- Offentlig upphandling, teori, praktik och ekonomiUmeå universitet · Distans · HT 2026BI19,38HP0,75Sökande689
- Företaget, miljön och samhälletUmeå universitet · Distans · HT 2026BI*HP*Sökande214
- Offentlig upphandling som miljöpolitiskt styrmedelUmeå universitet · Distans · VT 2026BI*HP*Sökande151
- Människan, miljön och samhälletUmeå universitet · Distans · VT 2026BI*HP*Sökande118
- MakroekonomiUmeå universitet · Umeå · VT 2026BI*HP*Sökande88
- Nationalekonomi A100:2Umeå universitet · Umeå · VT 2026BI*HP*Sökande42
Vilka söker och kommer in?
| Kön och ålder | Sökande | Andel | Antagna | Andel |
|---|---|---|---|---|
| Kvinnor | 65 | 47 % | 63 | 48 % |
| Män | 72 | 53 % | 67 | 52 % |
| 24 år eller yngre | 123 | 90 % | 117 | 90 % |
| 25–34 år | 14 | 10 % | 13 | 10 % |
| 35 år eller äldre | 0 | 0 % | 0 | 0 % |
Vanliga frågor
Vad krävs för att komma in på Nationalekonomi A100 vid Umeå universitet?
UHR redovisar ingen poänggräns i de vanliga urvalsgrupperna för VT 2026.
Hur många sökte Nationalekonomi A100 VT 2026?
137 personer sökte, och 135 hade kursen som förstahandsval. 130 antogs i urval 2.
Källa: UHR:s antagningsstatistik. Siffrorna visas som UHR redovisar dem. Metod