Nationalekonomi A100

Umeå universitet, Umeå · Nationalekonomi

Vad krävdes för att komma in?

UHR redovisar ingen poänggräns i de vanliga urvalsgrupperna för VT 2026.

BI och BII är gymnasiebetyg utan och med komplettering (högst 22,50). HP är högskoleprovet (högst 2,00). Ändringen jämför med samma termin året innan. Ordlista

VT 2027: 132 sökande hittills, varav 129 i första hand. Urvalsresultaten är inte klara ännu.

Konkurrensen om platserna

VT 2026

Sökande
137
I första hand
135
Antagna
130
Reserver
0

1,1 sökande per antagen. Många söker flera kurser samtidigt, så alla tar inte en plats.

Kursstarter VT 2026

Kursen startar 4 gånger den här terminen. Siffrorna ovan gäller starten med flest sökande.

AnmälningskodStartperiodSökandeAntagna
UMU-230302026P14846
UMU-230372026P14545
UMU-231302026P1137130
UMU-231612026P14117

Antagningspoäng och söktryck över tid

Sökande

Sökande, hösttermin
010020030020152018202120242027
Sökande, vårtermin
010020030020152018202120242027
Visa siffrorna som tabell
TerminBIBIIHPSökandeI första handAntagna
VT 2027132129
VT 2026137135130
VT 2025131124124
HT 2024130123124
VT 2024787169
HT 2023116111109
VT 2023*–*69438
HT 2022118112101
VT 2022––*1409595
HT 2021***185129141
VT 2021*–*165105113
HT 2020***233152158
VT 2020***145106110
HT 2019***187126127
VT 2019***156104104
HT 2018***180115117
VT 2018*–*15010299
HT 2017***200108112
VT 2017***158104104
HT 2016**–1729398
VT 2016***17299113
HT 2015*–*179102105
VT 2015***16699107
HT 2014***175107114
VT 2014*–*15396102
HT 2013***212101136
VT 2013***159106118

Om kursen

Modul 1: Mikroekonomisk teori (Microeconomics) (7,5 hp/7.5 ECTS)

Modulen inleds med en metodorientering, där olika ekonomiska analysverktyg och begrepp presenteras. Modulen fortsätter med en beskrivning av hur marknadspriser bildas genom interaktionen mellan utbud och efterfrågan. Fokus under modulen ligger i huvudsak på två aktörer; individen och företaget.

Vi modellerar hur den enskilda individen bestämmer hur mycket av olika varor och tjänster hen skall köpa samt hur mycket som hen ska jobba. Dessa frågor analyserar inom ramen för s.k. neoklassisk teori. Utöver detta diskuteras även resultat från beteendeekonomi och vilka konsekvenser dessa har för hur vi förstår hushållens val.

Vi modellerar också företagets resursfördelningsproblem, som innefattar beslut om hur mycket som ska tillverkas, samt hur produktionen ska ske.

Avslutningsvis behandlas allmän jämviktsanalys, det vill säga frågeställningar som avser hela ekonomin snarare än en enskild marknad. Begreppet ekonomisk effektivitet preciseras samt hur marknadsprisbildningen under vissa förutsättningar leder till en, i denna mening, effektiv resursanvändning i ekonomin.

Modul 2: Marknadsmisslyckanden och resursfördelningsproblem (Market failures and resource allocation problems). (7,5 hp/7.5 ECTS)

Under modulen granskas de antaganden som ligger till grund för samhällsekonomisk effektivitet som åstadkoms i marknadsjämvikten under fullständig konkurrens. Företagens vinstmaximeringsproblem samt välfärdseffekter studeras för alternativa marknadsformer som monopol, oligopol och monopolistisk konkurrens. Välfärdsekonomi och statens roll i ekonomin är ett centralt tema under modulen. Hur bör staten agera när det uppstår marknadsmisslyckanden? Kan staten påverka och öka individernas totala välfärd, och i sådant fall hur? Statens påverkan på resursallokeringen genom skatter och subventioner introduceras också under modulen.

Modulen omfattar även grundläggande miljöekonomi där effekterna av olika typer av miljöskatter och handel med utsläppsrättigheter analyseras. Målet är att beskriva hur samhället kan verka för en hållbar användning av resurser under marknadsekonomiska förutsättningar.

Under modulen analyseras även kollektiva nyttigheter och samhällsekonomisk kalkyl där ekonomiska principer för offentliga beslut behandlas.

Modul 3: Makroekonomisk analys på kort sikt (Macroeconomic analysis in the short run) (7,5 hp/7.5 ECTS)

Det övergripande syftet med modulen är att introducera studenten till makroekonomisk teori samt till att ge en god förståelse för hur samhällsekonomin fungerar på kort sikt. Kursens mål är att ge studenten verktyg för att analysera förändringar i materiell välfärd över tid samt mellan länder.

För att möjliggöra en analys av ekonomin inleds modulen med en introduktion av centrala makroekonomiska begrepp såsom bruttonationalprodukt (BNP), betalningsbalans, ekonomisk tillväxt, arbetslöshet, inflation och växelkurs. BNP tas till utgångspunkt för en beskrivning av den ekonomiska strukturen. Här behandlas bl.a. de faktorer som påverkar nationalproduktens storlek på kort sikt, samt effekten av fluktuationer i BNP på arbetslöshetsnivån. Betalningsbalansen tas till utgångspunkt för länders handel med varandra. Kursen ger även en kort introduktion till teoretiska orsaker till observerade handelsmönster.

Modulen behandlar även ekonomisk stabiliseringspolitik i termer av finans- och penningpolitik. Under denna del av modulen introduceras de olika redskap som staten och centralbanken har tillgängliga för att bedriva stabiliseringspolitik. Kursen mål är att ge studenten en god kunskap om de grundläggande makroekonomiska modellerna, men även att ge kunskap om hur utvidgningar av dessa modeller påverkar analysen av ekonomin och begränsar möjligheterna för stabiliseringspolitiken.

Modul 4: Makroekonomisk analys i ett längre tidsperspektiv (Macroeconomic analysis in the long run) (7,5 hp/7.5 ECTS)

Modul 4 tar vid där modul 3 slutar, och fokus förskjuts till en analys av ekonomin på medellång till lång sikt. Modulen inleder med att introducera arbetsmarknadens funktionssätt samt hur prisförändringar påverkar möjligheterna till stabiliseringspolitik. Här belyses hur efterfrågan och utbud påverkar inflationsnivån. Efter detta introduceras en modell som förklarar hur ekonomisk tillväxt uppstår. Här diskuteras hur sparande och teknologi bestämmer jämvikt i ekonomin på lång sikt samt varför vissa länder är fattiga och andra är rika. Modulen behandlar även olika former av ekonomiska kriser samt hur det ekonomisk politiska ramverket bör utformas. Olika typer av ekonomiska kriser diskuteras. Liksom under modul 3 tar modul 4 upp både grundmodeller för analys av ekonomin (under modul 4 syftar dessa till analyser på medellång och lång sikt) samt relevanta utvidgningar av dessa.

Behörighet: Grundläggande behörighet + Engelska 6, Matematik 3b eller 3c eller Matematik C, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2. Eller: Engelska nivå 2, Matematik fortsättning nivå 1b eller 1c, Samhällskunskap nivå 1b eller 1a2

Beskrivning från Susa-navet (Skolverket). Kontrollera alltid aktuella krav hos lärosätet. Kursens sida hos Umeå universitet

Alla urvalsgrupper VT 2026

GruppBetydelseGränsAntagnaReserver
PGSärskild urvalsgrupp*1300

* betyder att alla behöriga i gruppen antogs och – att ingen antogs. Vid sen anmälan (SA) beror värdet på när anmälan kom in. Övriga koder kan variera mellan terminer och lärosäten, så fråga lärosätet vad de betyder.

Fler kurser i nationalekonomi vid Umeå universitet

Vilka söker och kommer in?

VT 2026
Kön och ålderSökandeAndelAntagnaAndel
Kvinnor6547 %6348 %
Män7253 %6752 %
24 år eller yngre12390 %11790 %
25–34 år1410 %1310 %
35 år eller äldre00 %00 %

Vanliga frågor

Vad krävs för att komma in på Nationalekonomi A100 vid Umeå universitet?

UHR redovisar ingen poänggräns i de vanliga urvalsgrupperna för VT 2026.

Hur många sökte Nationalekonomi A100 VT 2026?

137 personer sökte, och 135 hade kursen som förstahandsval. 130 antogs i urval 2.

Källa: UHR:s antagningsstatistik. Siffrorna visas som UHR redovisar dem. Metod