Efter osmanerna: Mellanösterns och Balkans moderna historia

Om kursen

Varför har etniska och religiösa konflikter präglat mycket av Balkans och Mellanösterns moderna historia efter århundraden av synbart fredlig samexistens? På vilket sätt fortsätter minnen av folkmord och fördrivning att påverka dagens samhällen? Kursen behandlar det osmanska imperiets upplösning och utvecklingen i några av dess efterföljarstater i Sydösteuropa och Mellanöstern under 1800- och 1900-talen. Särskild uppmärksamhet ägnas det våld som är förknippad med multietniska och mångreligiösa staters kollaps och framväxten av moderna nationalstater, såsom folkmordet 1915 på armenier och andra osmanska kristna och de återkommande konflikterna i Jugoslavien – men också alternativa visioner om bibehållen etnisk och religiös samexistens: ottomanism, panarabism och jugoslavism. Mot bakgrund av det osmanska rikets våldsamma upplösning under ”det långa första världskriget” 1912-1922 undersöker vi även de kollektiva minnenas och historieskrivningens betydelse för samhällen och hur olika tolkningar, bruk och missbruk av historien formar dagens samhällsdebatt och konflikter. Kursen består av två delkurser om 7.5 hp.

Behörighet: Grundläggande behörighet

Beskrivning från Susa-navet (Skolverket). Kontrollera alltid aktuella krav hos lärosätet. Kursens sida hos Göteborgs universitet

Vanliga frågor

Vad krävs för att komma in på Efter osmanerna: Mellanösterns och Balkans moderna historia vid Göteborgs universitet?

VT 2026 antogs alla behöriga i de vanliga urvalsgrupperna. Det krävdes alltså inga särskilda poäng utöver behörigheten.

Hur många sökte Efter osmanerna: Mellanösterns och Balkans moderna historia VT 2026?

140 personer sökte, och 11 hade kursen som förstahandsval. 51 antogs i urval 2.