De mänskliga rättigheternas historia, en introduktion

Göteborgs universitet · Historia

Vad krävdes för att komma in?

VT 2026 antogs alla behöriga i de vanliga urvalsgrupperna. Det krävdes alltså inga särskilda poäng utöver behörigheten.

VT 2026 urval 2

BI
*
Alla behöriga antogs
BII
*
Alla behöriga antogs
HP
*
Alla behöriga antogs

BI och BII är gymnasiebetyg utan och med komplettering (högst 22,50). HP är högskoleprovet (högst 2,00). Ändringen jämför med samma termin året innan. Ordlista

Konkurrensen om platserna

VT 2026

Sökande
218
I första hand
18
Antagna
69
Reserver
0

3,2 sökande per antagen. Många söker flera kurser samtidigt, så alla tar inte en plats.

Antagningspoäng och söktryck över tid

Sökande

Sökande, hösttermin
0100200300202420252026
Sökande, vårtermin
0100200300202420252026
Visa siffrorna som tabell
TerminBIBIIHPSökandeI första handAntagna
VT 2026***2181869
HT 2024***1952559

Om kursen

Vad är mänskliga rättigheter och hur har de utformats i olika tider och i olika samhällen? Denna kurs anlägger ett längre historiskt perspektiv på mänskliga rättigheter och tar upp de samhälleliga sammanhang i vilka idéer om mänskliga rättigheter har uppstått och fått betydelse. Kursen är kronologiskt upplagd.

En grundtanke i modernt politiskt tänkande från upplysningen och framåt är att de mänskliga rättigheterna är universella, jämlika och individuella. De gäller för alla människor, oavsett grupptillhörighet (kön, klass, etnicitet etc). Rättighetstänkandet går dock mycket längre tillbaka än upplysningstiden. Äldre tiders samhällen var i själva verket genomsyrade av rättighetstänkande även om samtida inte talade om universella rättigheter. Folk hade rättigheter och var medvetna om sina rättigheter, åberopade dem och försvarade dem.

Under kursen problematiseras frågor om hur idéer om mänskliga rättigheter tillämpats i praktiken i olika tider och på olika platser. Hur har olika slags mänskliga rättigheter förhållit sig till varandra historiskt sett? Hur har olika aktörer använt mänskliga rättigheter i ideologiska och politiska syften? Förutom den juridiska utvecklingen studerar vi informella och folkliga uppfattningar om maktförhållanden mellan stat och individ. Detta är avgörande för att kunna förstå hur människor har förstått och tillämpat mänskliga rättigheter i praktiken genom historien

Behörighet: Grundläggande behörighet

Beskrivning från Susa-navet (Skolverket). Kontrollera alltid aktuella krav hos lärosätet. Kursens sida hos Göteborgs universitet

Alla urvalsgrupper VT 2026

GruppBetydelseGränsAntagnaReserver
BIGymnasiebetyg utan komplettering*210
BIIGymnasiebetyg med komplettering*40
HPHögskoleprovet*170
BFBetyg från folkhögskola*30
APGASärskild urvalsgrupp*240

* betyder att alla behöriga i gruppen antogs och – att ingen antogs. Vid sen anmälan (SA) beror värdet på när anmälan kom in. Övriga koder kan variera mellan terminer och lärosäten, så fråga lärosätet vad de betyder.

Fler kurser i historia vid Göteborgs universitet

Vilka söker och kommer in?

VT 2026
Kön och ålderSökandeAndelAntagnaAndel
Kvinnor16978 %5377 %
Män4922 %1623 %
24 år eller yngre7032 %2029 %
25–34 år6228 %1725 %
35 år eller äldre8639 %3246 %

Vanliga frågor

Vad krävs för att komma in på De mänskliga rättigheternas historia, en introduktion vid Göteborgs universitet?

VT 2026 antogs alla behöriga i de vanliga urvalsgrupperna. Det krävdes alltså inga särskilda poäng utöver behörigheten.

Hur många sökte De mänskliga rättigheternas historia, en introduktion VT 2026?

218 personer sökte, och 18 hade kursen som förstahandsval. 69 antogs i urval 2.

Källa: UHR:s antagningsstatistik. Siffrorna visas som UHR redovisar dem. Metod